Om kärlek, lycka och soppåsar.
Vi sprider kärlek i januarimörkret.
Som vi har längtat efter dessa påsar! Nu behöver vi inte längre ha spännande experiment i vår kompost såsom "Vilken färg får möglet den här gången?" eller "Hur lång tid tar det innan det blir outhärdligt att leva i köket på grund av odören från komposten?". Vi hoppade runt och skrek av lycka och sedan kramades vi. Nej, det är inte ett skämt. Vi var löjligt glada.
Roligt inlägg! :D Innan jag hann läsa texten under bilden letade jag förbryllat efter något på bilden som kunde tänkas förklara Denise exaltering :P Hade jag vetat att ni tagit emot kompostpåsar med sådan enorm glädje hade vi med glädje blivit av med säkert ett hundratal, vi har typ ett halvt köksskåp fullt med dom hemma i Göteborg, plus ett helt gäng under trappan som fanns när vi flyttade in.
Haha ni maste vara en frojd for era grannar - vem kunde tro annat? och grattis till kompostpasarna, det var pa tiden hahah!
Jag ar tydligen helt normal. Hon ar helt galet underbar - sa ar ni alla tre <3 Hoppas ni har en alldeles galet utflippad helg! pussar <3
Kompostpåsarna var det finaste på mycket länge! <3
Och det kan tilläggas att redan imorse hade någon plockat åt sig hålslagaren. :D
Och Malin... den galna helgen har startat!!! Yay!