Idag slog vi ned våra fina ändalykter i Denises säng och tittade på reprisen av Mauros och Pluras kök. För er som inte hade tillfälle att titta kommer här en liten recension (om vi har lust kanske vi gör det här varje vecka).

Gäster:
Lena Philipsson och Håkan Hellström.

Mat:
Förrätt: Mauros asiatiska tartar
Varmrätt: Grillad Sea Bream med tillbehör
Efterrätt: Håkans Tårta
Maten verkade god men frågan är hur aptitlig den hade tytt sig med vetskapen om att såväl Pluras mage, svett och plåster hade varit med som ingredienser. Per Morberg, släng dig i väggen!

Stämning:
Till en början var den mycket trevande men i takt med att vinet porlade nerför deras strupar blev alla desto gladare, framför allt en viss herr Hellström fyllnade till rejält och våldförde sig på diverse låtar. Lena verkade närmast skrämd av den grabbiga jargongen.

Roligast:
När Mauro kallade sin hund för "my hoe" och när Håkan trummade entusiastiskt på bordet likt ett barn med hela alfabetet.

Pluras bara överkropp:
Vi har sparat det bästa till sist. Redan vid programmets början tyckte Plura att det var alldeles för varmt för att bära kläder på överkroppen (dock behöll han dem på underkroppen, TACK GUD!). Detta gjorde att hans väldiga mage var svår att undgå. Den var, kort sagt, överallt: på skärbrädorna, på bordet, i maten, ja, han använde den till och med som ett redskap när han skulle sätta på folie över de asiatiska tartarerna. Vi kom fram till att ingen av oss någonsin hade känt på en stor gubbmage och funderade över hur den måste kännas. Är den mjuk och gosig? Är den hård och manlig? Eller måhända lite svampig? Frågorna är många, svaren är få.