Jag började min dag klockan 05.02 när min klockradio drog igång. Jag hade nämligen väldigt mycket kvar att läsa så jag grottade ner mig i kurslitteraturen igen innan det var dags att börja göra mig i ordning. Jag resonerar nämligen så att kan jag inte vara smartast så kan jag i alla fall vara söt.

Seminariet gick faktiskt mycket bra. Jag kände inte riktigt igen mig själv när jag räckte upp handen flera gånger och kom med helt okej inlägg i diskussionen.

Efter det skulle jag ta mig till NetonNet Lagershop för att införskaffa den nya mobilen. Jag hade kollat upp ungefär var den låg (lagershopen, alltså) för jag resonerade så att jag hade ju sett den från vägen flera gånger = lätt att hitta (bra där, Martina) och hoppade på buss 47. Jag satt försjunken i mina egna tankar och märkte av ren tur att jag var framme vid Stig center där jag skulle kliva av. Inte visste jag att jag skulle kliva ut i en amerikansk film. Bensinmackerna låg uppradade och olika prekära industrier kantade gatorna. Behöver jag säga att det inte direkt var anpassat för fotgängare? Jag gick runt en stund och letade innan jag gick upp på en höjd för att se bättre. Då jag fortfarande inte såg en skymt av NetonNet fick jag gå på magkänslan. Ni som känner mig vet att man oftast ska gå åt andra hållet än det som jag pekar åt men det är någonting som jag aldrig lär mig själv så jag vandrade på i det som kändes som rätt riktining. Jag gick och gick och gick på ena sidan av ett buskage, vilket gjorde att jag såg mycket dåligt. När det kändes som att jag hade gått jättefel och precis skulle vända om bestämde jag mig ändå för att tränga mig igenom buskarna och spana lite till. TUR! Där, i fjärran, såg jag nämligen mitt mål. Strumpbyxorna revs upp och jag kände mig precis som i reklamen, alltså som att jag hade vandrat i skogen i flera dygn men till sist, efter att ha trotsat järnvägsspår och is var framme. Väl där fick jag det absolut sista exemplaret (tänk vilket antiklimax det hade blivit annars!) och åkte hem.

Under kvällen har jag försökt ordbajsa mig fram till 1,5 A4-sidor eftersom jag tyckte att jag hade fått med allt på en och vi hade 1,5 som minimum. Jag kan verkligen inte skriva långt när det handlar om viktiga saker. Blogginlägg har jag ju en förmåga att kunna måla ut i det evinnerliga men vid skolgrejer tar det tvärt stopp. Jag tror att mitt skrivarjag kommer från Norrland.

Förresten, ett tips från Denise: Bildgoogla ALDRIG kniv.