Ibland låtsas man att man inte tycker om någonting, eller kanske det motsatta, alltså att man tycker jättemycket om någonting fast så inte är fallet. Av olika anledningar känner man att man inte kan säga sanningen. Det kan vara så att man skäms. Att man inte orkar ta den efterföljande diskussionen. Eller kanske att man helt enkelt inte har den blekaste vad den andra personen snackar om och känner att det bästa bara är att låtsas. Vem vill verka dum liksom?

Framförallt känns det som något som var vanligt när man var yngre. "Nej, jag leker inte alls med Barbie längre." Och så fick man gömma sina älskade dockor när kompisen kom för att leka. Eller klassikern: "Har du hört (fyll i valfri låt)?" "Jo, visst har jag det. Den är sjukt bra!" Sen får man liksom hoppas på det bästa och snabbt som attan lyssna på låten när man kommer hem.

Man vill ju gärna inbilla sig nu när man blivit lite äldre och mognare(?) att man kan vara ärlig. Att man faktiskt bara säger vad man tycker. Oftast spelar det ju ingen roll. Är man kompisar så är man det. Oavsett om den ena gillar Britney eller ej. Särskilt spännande är det ju inte direkt om alla tycker likadant i vilket fall som helst.

Roligt är att jag och min kära väninna Martina har i flera år låtsats som att vi inte tycker om Ola. Ja, Idol-Ola, den där lilla blonda tönten som plattar håret mycket mer än jag någonsin gjort. Jag vet, det ÄR pinsamt! Men jag kan inte hjälpa det. Jag brukar till och med lyssna på hans låtar och bli lite glad ända in i själen. Det har seriöst varit en av mina stora hemligheter. Man kan inte gilla Ola liksom. Det är så fel. Men ack så rätt. Säg det inte till nån!  

I vilket fall som helst låtsades både jag och Martina som att vi tyckte illa om honom. Vi klagade på honom när han var med i Melodifestivalen och förtryckte vår kärlek. Vilket nästan är mer pinsamt än att tycka om honom. Kids, dagens läxa är alltså att bara vara er själva. Låtsas inte om att ni gillar något för att bli omtyckta, för att det är creddigt eller för att ni skäms. Sanningen lär ändå komma fram.

 
Bildkälla

// Denise