Om att vilja dunka huvudet i bordet.

Jag som alltid brukar ha stenkoll på viktiga papper har plöstligt slarvat bort mitt lösenord till Ica-banken och efter några finurliga chansningar låstes inloggningen. Yes... Man kunde tydligen inte beställa en ny kod över internet sådär smidigt. Inte heller fick man använda sig av självbetjäningen i kundtjänst för då behövde man ju ange det förjordade lösenordet. Man måste i stället sitta i telefonkö i "din kötid beräknas till 20 min" och lyssna på trevlig väntmusik. Otroligt segt. Den mjuka mansrösten berättade heller aldrig hur lång kötid jag hade kvar efter det utan bara att "alla kundrådgivare är upptagna just nu men du behåller din plats i kön" och gav mig fina tips om att prata med handläggaren om mitt bolån. Tack... Jag vågade inte ens gå på toa. Underbart. Underbart. Väl framme fick jag i och för sig prata med en trevlig tjej och det tog ungefär 30 sekunder för henne att se till att ett brev kommer hem till mig med en ny kod. Varför man inte lika gärna hade kunnat göra det över internet övergår mitt förstånd. Nejnej... Jag. Är. Inte. Bitter.

//Martina

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0