Igår hände det grejer här, vill jag lova. Jag satt och glodde på tv i Denises rum och kände att det luktade lite svavel. Underligt, tänkte jag, men jag är van vid att diverse dofter sprider sig från ventilationen så jag tänkte inte så mycket mer på det. Sedan märkte jag att vi inte hade något vatten och att det blinkade i hela lägenheten. Jag gick ut i köket och märkte att räddningstjänsten stod på gatan och att en jättestor grävmaskin var ifärd med att rulla in. Hela gatan var täckt med gegga och vatten och jag, tillsammans med ungefär alla andra grannar, stod och spanade ut genom fönstret för att förstå vad som hade hänt. Jag ville berätta allt konstigt för någon men Denise svarade inte och hos Elena tutade det upptaget.

Till slut fick jag tag på Elena, som inte heller hade vatten, och vi gick tillsammans ut och tittade på eländet. Två andra upplyste oss om att ett rör hade sprungit läck och att källaren på huset mittemot var översvämmad. Jag och Elena gick hem till mig och hängde ut genom fönstret för att titta på när de jobbade. Det var väldigt fascinerande att se hur grävmaskinen skar genom asfalten som om det vore smör och hur mycket vatten som fanns under marken.

Självklart var det vid det här laget som jag kom på att Denises blommor behöver vatten (oops!) och att jag ville diska. Som tur var hade jag hunnit borsta tänderna innan vattnet försvann.

Nu är vattnet tillbaka och räddningstjänstern håller på att plocka ihop alla grejer. Duktigt av dem att jobba så snabbt.

Nej, om man skulle ta tag i sitt liv.

//Martina