Mello.
Ikväll har den lilla melodifestivalnörden inom mig (och kanske också inom Martina och Therese) fått fritt spelrum. Efter att vi ätit en underbar trerättersmiddag som Martina lagat åt oss slog vi oss ner för att bevittna en av årets höjdpunkter. På något plan är jag faktiskt seriös. Helt ärligt. Jag är född och uppväxt på melodifestivalen. Det är en stark hatkärlek jag känner till denna musiktävling.
För en gångs skull var jag faktiskt nöjd med resultatet. Säg det inte till någon! Men jag röstade faktiskt... PÅ ERIC SAADE! Fråga mig inte riktigt varför. För jag vet inte. På samma sätt som jag på något sätt verkligen tycker om melodifestivalen tycker jag kanske om honom. HAR JAG GÅTT OCH BLIVIT LITE KÄR I ERIC SAADE?!?
Popular är ingen Manboy, men ett bra substitut. Jag som är något av en "textfacist" känner dock att låten egentligen är under all kritik. Men jag ÄLSKAR det! Allt behöver ju inte vara bra. Tänk vad tråkig världen skulle bli då.
"Kära Eric SaAAAAde,
Hur tänker du när du sjunger att du ska bli populär och då få tjejen du vill ha? Det känns som att detta kanske skulle kunna sända ut fel budskap till din unga osäkra fans. Och vad menar du med "my body wants you girl"? Är det bara din kropp som vill ha denna tjej? Inte okej. Pubertala grottmänniska!"
I egen hög person. Bildkälla
// Denise
Du kämpade ändå väldigt bra mot din kärlek, måste jag säga. Det var ju bara för några veckor sedan du uttryckte ditt starka hat mot den lille svärmorsdrömmen ;).
Ja, jag är allt lite svårflörtad! Nej, men ärligt talat stör jag mig fortfarande på honom typ SJUUUUKT mycket. Tycker fortfarande att han är töntig, ser ut lite som en puttinuttig chipmunk och att låten är pinsamt dålig. Oh my! Kanske är det någon slags effekt av att jag egentligen tycker om honom innerst inne. My brain works in mysterious ways. ;)
Kör över Mulliga Molly å haffa han, han vill ju uppenbarligen ligga!
JAAAAAAAAAAAA!
