Time, make it go faster...

Jag: Fast nu är det inte så länge kvar. Bara nio dagar.
Han: Om jag sa åt dig att stå på ett ben till dess skulle du inte säga att det inte är så länge.

Om nio dagar, må de gå fort, åker jag till Zürich igen. Jag drömmer om att gå längs Limmat i plusgrader och med nya vårjackan. Det känns som att jag inte gör annat än att vänta och längta men då är det tur att jag har galet fina människor att vänta med.



//Martina

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0