(Nej, man kan inte få alls konstiga associationer av denna rubrik...)

Nu är vår kära, underbara Caroline här. Helt avesome! Hon är så himla bäst. Verkligen en sån där människa som man inte kan annat än älska. Och som man saknar henne.

Idag har vi haft en alldeles fantastisk dag tillsammans. Vi har hunnit hänga på det franska caféet (orka säga det riktiga namnet) några timmar, tränat på friskis, letat med ljus och lykta efter en frisör, besökt systemet, färgat hennes hår och skrattat en massa.

Vi har även nått stora framsteg på olika viktiga punkter här i livet. Jag har lyckats övertala Carro att... håll andan nu... följa med på Peace and Love! Ja, jag vet! Helt otroligt. Det finns bara ett krav: att vi ska bo på hotell. Helt okej för mig. Hoppas, hoppas att vi kan få semester från våra jobb.

Och apropå det där med jobb. Idag har Martina skrivit kontrakt. Tänker överlåta till henne att skriva om detta. Men det är himla bra. Bäst.

Kvällen har bjudit på mat i stora mängder. Männen (ja, Carro och Martina alltså) satt och tittade på handboll. Mycket bröl och skrik! Den som stod i köket var alltså jag. Men det gör jag så gärna. Som den riktiga kvinna jag är. Här håller vi på traditionerna och de stereotypa könsrollerna.

Tïll efterätt bjöds det på ett eget litet påhitt. Vad sägs om lite krossade oreos, vaniljkesella, hallon, physalis och några extra mini oreos? Carro verkade i alla fall uppskatta kakorna. Har nog aldrig sett henne så koncentrerad som när hon åt oreos. Och det säger inte lite då vi ändå gick i samma klass på gymnasiet i tre år!

// Denise