Vad skulle farbror Freud ha sagt?

Vi har börjat med utvecklingspsykologi nu. Riktigt roligt om man bortser från det faktum att jag är fruktansvärt trött under föreläsningarna. Detta beror mycket på min sjuka oförmåga till att gå och lägga mig på kvällarna (eller snarare nätterna). På något sätt lyckas jag alltid komma på någonting som jag vill göra nu, nu, NU! Det kan vara allt ifrån att se ett till avsnitt av Gossip girl, som att kolla upp vilka kurser vi kommer att läsa termin 4 , göra 20 armhävninagar eller köpa tyska grammatikböcker från weltbild.de. Där är jag och min kära sambo helt olika. Jag är otålig och nyfiken medan hon hellre vill dra ut på spänningen. Detta illustreras tydligt genom att jag, när jag hämtar ut ett paket med kursböcker från posten måste kväva extremt många impulser för att inte slita upp det med en gång. Jag vet ju vad som är däri men jag vet ju inte hur boken känns, luktar eller ser ut inuti. Denise däremot kan låta paketet ligga i flera timmar, ja, dagar. Som sagt kan denna otålighet kopplas till att jag sällan somnar innan 01.30. Det har ingenting att göra med problem att somna, för jag glider in i drömlandet så fort jag lägger huvudet på kudden, utan att jag vill hinna med så mycket. Detta, i kombination med att vi börjar okristligt tidigt och stillasittandet gör att mina ögonlock obarmhärtigt sänker sig varje föreläsning. Idag försökte jag att skada mig själv, som bestraffning. Jag nöp mig själv, slog mig själv i huvudet, rev mig själv på händerna. Ingenting fungerade.

Vart jag ville komma med detta var att jag försökte läsa den ovanligt intressanta kurslitteraturen men även det var fruktansvärt svårt eftersom jag är så trött. Dock kämpade jag mig igenom kapitlet och bestämde mig för att nyttja positiv förstärkning = internet. Jag surfade in på en blogg, där det fanns en bild på en griffeltavla där jag läste: "Martin Timell - I love you forever!". Det var först efter att ha läst texten under som jag insåg att det egentligen stod: "in your face!". Ingen liten felläsning alltså. Vad kan jag tolka det här som? Jag avskyr ju Martin Timell. Har jag någon form av inre, omedveten konflikt om detta? Vill mitt Det älska honom medan mitt Överjag, som jag har anammat från min far (hantverkare som får allergiska utslag av den mannen), inte tillåter mig? Jag tror att jag behöver lägga mig på en divan och associera fritt, tyda mina drömmar eller möjligen sova lite.


Könnten Sie mir bitte helfen? Jag tog bilden härifrån.

//Martina

Kommentarer
Postat av: Denise

I think so. Innerst inne ÄLSKAR du honom innerligt. Sådär så att det gör ont i hjärtat. Och så går du och undertrycker detta. Inte bra. Släpp ut din kärlek! Skrik ut den! Ragga upp Martin Timell! ;)

2011-01-20 @ 20:58:01
URL: http://detheterintetjex.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0